ENKEL MEN RAR

Kära Medbloggare! 

Idag är det varmt ute, solen skiner och det blåser svagt från söder - iallafall TROR jag det är från söder...det här med väderstreck har aldrig varit min grej (det heller). Att det är varmt innebär att jag slipper min knallröda fyllenäsa så jag ska snart gå ut och jobba lite i trädgården men före det tänkte jag sätta mig ner och skriva ett brev till er och berätta hur mycket ni betyder för mig. 

Jag har aldrig varit den typen att jag läser tidningar - prenumererar endast på Europa Posten och Elektronik i Norden - de är GRATIS. Jag har inte tillgång till traktens dagstidningar om jag inte masar mig iväg till något café någonstans och passar på att läsa deras. Nyheter plockar jag istället åt mig från bland annat Yles nyhetssidor, Aftonbladet och Expressen. 

Innan jag själv började blogga var dagsrutinen helt annorlunda än den är nu - DÅ startade jag upp datorn, kollade mailen och fortsatte sedan med att skumma igenom dagens nyheter. NU har nyhetssidorna fått ge plats för era bloggar som jag istället regelbundet besöker.  

Vad har ni att berätta idag?  Hur mår ni? Är det en bra dag eller dålig?  

Jag är alltså mer intresserad av era tankar och känslor än vad som händer i övriga världen. När jag har fått ta del av dem övergår jag till de övriga nyheterna. 

Jag är lite konstig - jag är nöjd med att jag har så pass få besökare som jag har. När någon ny besöker min blogg och lämnar en kommentar har jag, i min tur, både tid och möjlighet att besöka hans eller hennes blogg.  

Ibland kan första intrycket av en ny blogg vara att HÄR känner jag mig VERKLIGEN hemma - HÄR är en människa som tänker i samma banor som jag! Ibland kanske inte första intrycket blir så genast utan mer en undran över "hur hittade den här personen MIN blogg"? Jag ger inte upp för det utan läser vidare och det har inte slagit fel en enda gång ännu - där finns ALLTID inlägg som intresserar mig!  

Jag vill nu, på samma gång, passa på att be om ursäkt för att jag själv är så fruktansvärt dålig på att ge ER kommentarer. Det beror inte på att jag inte uppskattar det ni skriver utan mera att jag inte riktigt VÅGAT kommentera - det här med bloggande är ännu relativt nytt för mig... att kommentera har varit ett stort steg att ta.  

Jag vill att ni ska veta att ni alla har något speciellt. Det kan vara era tankar, era känslor, ert sinne för humor, era tips  eller kanske sättet ni skriver på! Hos varenda en av er finns det något som gör att jag vill komma tillbaka! När jag läser era inlägg hjälper ni mig att utvecklas som människa - jag lär mig mer och mer om mig själv för varje dag. Jag VÄXER! 

SÅ

Även om jag kanske BORDE prioritera nyheter och sätta mig in i allt elände som händer i världen så väljer jag att prioritera ERA nyheter. Nyheter som verkligen BETYDER något för er - som är skrivna med era egna ord med äkta känsla bakom!  

Jag är glad att ni finns! 

Kramar,
Nette