DET LYSER PÅ GRANNENS GÅRD!
Igårkväll gick dottern ut med hunden...
MEN
Det tog inte många minuter innan hon rusade in med andan i halsen...
- "Liiiiite paha - det är något som lyser på grannens gård - jag blev bara ÅHÅ - ropade jag på Luna - NU går vi IN!"
Så jag började leken "1000 frågor" angående det här som lös "Kanske det är utelampan? - nä", "Kanske grannarna lämnat en lampa på inne och den gör att det lyser - nää", "Är det som en ficklampa eller nåt - Int vet jag!"...
Till slut gav jag upp - dumpade lillan i storasyrrans famn - gick ut på trappan för att se vad det var.
Jag såg ingenting...
FAST
Vid det här laget hade min fantasi satts igång - det KUNDE ju vara vad som helst där ute - dottern är inte den som är mörkrädd (som jag)...
OCH
Inte blev det bättre av att jag tidigare på kvällen suttit och tittat på en dokumentär om mordbränder...
SÅ
Jag gick kvickt in igen!
En liten stund senare var det dags för nattrundan till kaninerna - nytt vatten, mer hö, allt det där som behövs för att man sedan ska kunna sova med gott samvete...
MEN
Hur skulle DET gå till?
- Vill du gå ut till kaninerna?
- NÄ, vill DU?
- NÄÄ!
Varken dottern eller jag hade lust att gå ut ensamma - det var ju något som LÖS på grannens gård - det kunde ju vara VAD SOM HELST!
Till slut löste vi problemet genom att tvinga brorsan att vara barnvakt och så gick vi, beväpnade med diverse vattenskålar och ficklampor, ut tillsammans - vaktade varandras ryggar - rusade på små skrämda hönor...
När vi väl var befann oss innanför den låsta ytterdörren igen började vi gapskratta...
FÖR
Antagligen hade det som lös där på grannens gård en alldeles harmlös och naturlig förklaring...
FAST
Å andra sidan...
Man vet ju aldrig...
Det KUNDE ju varit något farligt!
jag är bamsefeg för mörker och sånt. men. jag hade också kollat. eller, jag förstår inte riktigt, gjorde ni det? kollade alltså.
för man vet ju aldrig...
Man kan aldrig veta;-)
