ENKEL MEN RAR

I år har vi ingen trädgård - vi har en djungel...

FÖR

I flera veckor har jag tänkt klippa gräset men det har inte blivit av. För det första befann sig gräsklipparen under en massa skräp i källaren och det skulle väl inte ha hindrat mig nämnvärt om inte skräpet, i sin tur, varit övertäckt med spindelväv...

OCH

Spindelväv betyder SPINDLAR så blotta tanken på att rota där lockade inte ett dugg - dessutom gillar jag maskrosor - jag tycker de är jättevackra - onödigt att klippa bort dem så länge de blommar så fint...

MEN

När dottern påpekade att hon, på grund av gräset, inte längre kunde se kaninerna när hon hade dem lösa var jag tvungen att göra något...

SÅ

Jag bet ihop och slet fram klipparen. När den väl var framme var det dags att tanka fanskapet - det gick ju inte. Jag har två bensindunkar för detta ändamål - hittar man inte den ena kan man alltid ta den andra...

FAST

Nu var ju naturligtvis båda försvunna? Hela vintern har jag snubblat över dem varje gång jag traskat i källaren men när de sedan behövs lyser de med sin frånvaro...

OCH

Att köpa en tredje låg inte i mitt intresse - jag menar - jag hade ju för *** två stycken redan - hur många ska man behöva ha? Det tog någon vecka - sedan gav jag upp - åkte upp till byn och köpte både dunk och bensin...

MEN

Vid det här laget var gräset redan i midjehöjd - åtminstone kändes det så när jag igår satte igång och min stackars gräsklippare grät blod samtidigt som den bönade och bad mig om att köpa en skördetröska istället. Visst kämpade den tappert men efter ett antal  kvadratmetrar var den skållande het och behövde svalna ett bra tag innan den var redo för ett varv till.

FAST

Även om gräsmattan i skrivande stund bara är halvklar behöver varken jag eller den stackars klipparen bekymra oss just nu...

FÖR

Det regnar där ute - vilken himla tur man kan ha ibland!