FÖRBANNAD!
Jag är FÖRBANNAD!
Igår blev jag uppringd av en dam som undrade om jag kunde komma hem till henne och se på hennes dator och Internetanslutning - de funkade inte.
Damen ifråga visste inte vem jag var - hade inte ens hört talas om mig tidigare men när hon hade ringt min förra arbetsplats - Region Åboland - där jag slutade jobba FÖR ÖVER ETT OCH ETT HALVT ÅR SEDAN - hade en där slängt fram mitt namn.
"Hon har jobbat för oss tidigare - du kunde ju kanske höra med henne om hon har lust att komma?"
Det var då själva FAN!
Om DE slutat med att göra hembesök till privatpersoner - de som får BETALT för att göra sitt arbete - varför i he****e skulle JAG - jag som slutade det där jobbet för EVIGHETER sedan idka någon slags välgörenhet och börja göra hembesök istället?
Hade jag haft en firma - faktiskt SYSSLAT med såna här saker - DÅ hade situationen varit en annan men nu fattar jag inte logiken i tänkandet - tänktes det överhuvudtaget?
Eftersom min första reaktion över att mitt namn hade tagits upp i sammanhanget var att bli VÄLDIGT arg sade jag rätt ut till damen att - NEJ, jag har faktiskt ingen lust att komma...
MEN
Efterhand vi pratade fick jag dåligt samvete - det var en trevlig dam och det var ju verkligen inte HENNES fel att hon ringde mig. Hon hade ju inte vetat om mig innan hon ringde till min fd arbetsplats, eller hur?
SÅ
Det slutade med att jag sade att jag kommer - att jag ska försöka få hennes dator att fungera.
DÄRFÖR är jag FÖRBANNAD!
OCH
NÄSTA gång någon ringer till min före detta arbetsplats och vill ha hjälp med något de slutat erbjuda hoppas jag VERKLIGEN att mitt namn INTE tas upp i sammanhanget - om det gör det kommer jag att debitera dem för anlitade konsulttjänster - leverera en riktigt saftig räkning på deras skrivbord med en post-it-lapp bifogad där jag översvallande tackar dem för deras ekonomiska bidrag - det bidrag som ger mig möjlighet att studera ytterligare ett halvår.
Nu ska jag gå ner i källaren och fortsätta RÖJA...
Det borde gå som en dans nu när jag är på det här humöret!
Vad tänker en del med....när man ger ut andras privata hemnummer!?
Men det är väl så att vissa har huvudet under armen och armen i spann........som du säger det är ju inte någon ideell verksamhet...som du driver under tiden du studerar;(
Förstår att du fick lite tändvätska efter det där....släng nu inte allt;P
/Kram o imorgon är en annan dag!
Vete tusan om dom ens har
rätt att göra så...Sjukt o ch det är för rackigt. Svårt att säga nej också.
Ha en fin dag/kram
Jag har problem med min dator, kan du komma ? haha.
Det är inte ok att lämna ut nåns namn och nummer, utan dens tillåtelse.
Bra där! Men varför bloggar i på svenska när du bor i det kyliga landet Finland? Va?
;)
Think twice:
Jag skulle faktiskt ha god lust att verkligen slänga allt för vad gör jag med det? Det finns där bara för att jag KANSKE behöver det...kan vara bra att ha osv. En enda röra alltihopa! :)
Kram!
Annelie:
Det är ju just det - jag har såååå svårt för att säga nej och det slutar alltid med att jag lovar göra en massa saker som jag inte alls tänkt göra :(
Kram på dig! :)
Moggmaster:
Jag skulle behöva få huset målat - vi kan byta! :)
Camillondollar baby:
Nä, det är det inte men personen ifråga tänkte förmodligen inte efter ett dugg!
Sampe:
Å vad sitter du där och pirrar om? Jag bloggar på svenska eftersom jag inte KAN finska - det är alltså en mycket enkel förklaring! ;)
Jag förstår att du är upprörd. Jag hade blivit rasande. Jag hade ringt till den gamla arbetsplatsen. Blä...hur dumt det var.
Alltså vissa är ju inte kloka, undrar vad de hade tänkt om man gjorde samma till dem!
Synd om damen hehe, snällt av dig o hjälpa henne endå.
Carola:
Det gjorde jag - det blev dagens utskällning! :)
Helen:
Snällt och snällt....ibland måste man ju bara :)
Lots of great info, keep up the good work!
