ENKEL MEN RAR

Idag fyller "lillgrabben" år...

OCH

Även om han nu blir hela tolv år - snart är lika lång som jag och redan betydligt starkare fysiskt...

SÅ

Är det just det han är i mina ögon - "lillgrabben"!

Om jag skulle räkna upp alla hans goda sidor skulle det bli det längsta inlägget jag någonsin skrivit...

FÖR

Han är så otroligt rar!

Det är bland annat ytterst sällan han blir arg (om man inte räknar de gånger han tappar trådarna på storasyrran då för hon kan verkligen konsten att driva honom till vansinne) - för det mesta är han lugn som en filbunke...

OCH

Det är inte ofta han säger nej när jag ber honom om hjälp - jag hinner knappt avsluta meningen innan han är där.

Ända sedan han var liten har han kunnat konsten att sysselsätta sig själv - ibland blir jag fundersam över om han faktiskt är hemma eller inte...

TILLS

Han plötsligt dyker upp med ett leende på läpparna - ger mig en kram...

Han ber aldrig om något - när jag frågade vad han önskade sig till födelsedagen svarade han skämtsamt "ett tuggummipaket och en Barbiedocka" (dockan är ett stående skämt i familjen efter den gången jag gav gudsonen en i födelsedagspresent - stackarn fyller år 1 april och det får han ju naturligtvis lida för)...

När jag envisades nämnde han två pc-spel han gärna ville ha men eftersom båda kostade 9.90 så han visste inte vilket av dem han skulle välja?

Hur många barn tänker så?

Han lägger alltid märke till detaljer andra människor missar...

OCH

Gör, utan att jag ber honom, sysslor hemma som egentligen inte är krävande...

MEN

Som fyller mitt hjärta med glädje varenda gång - tar han till exempel saft ur kannan i kylen när det bara är lite kvar i den efter det fyller han på - har jag glömt att lägga ny plastpåse i skräphinken under disken tar han fram en ny och fixar det...

Han gillar småbarn - har alltid haft både tålamod och förståelse för dem som är yngre...

SÅ

När han fick veta att han skulle få ett yngre syskon blev han jätteglad - förutom det att han gärna sitter och känner på min mage när den lilla rör sig ville han komma med på ultraljudet och nu är hans önskan att få vara med på förlossningen...

FAST

Han vill dock inte vara med inne i förlossningsrummet - han vill vänta utanför - NÅGON måtta får det ju faktiskt vara enligt honom - jag förstår honom så väl...

Det finns egentligen inte tillräckligt med ord för att beskriva hans underbara personlighet eller hur mycket han betyder för mig...

SÅ

Jag avslutar detta med att säga:

Grattis på födelsedagen lillgrabben - jag älskar dig!