ENKEL MEN RAR

En mamma bör få skryta om sina barn...

OCH

Det är precis vad jag tänker göra nu...

FÖR

Lilla damens bravader måste förtällas!

När hon var tre månader började hon rulla runt - efter att detta stora steg var övervunnet började hon dra benen under sig när hon låg på mage och sedan, vid fyra månaders ålder, stod hon redo i krypposition...

I någon vecka har hon gungat fram och tillbaka på alla fyra - fattat galoppen - på det här viset BORDE det gå...

MEN

Så fort hon fått först ena benet framåt, sedan andra har hon rasat ihop och blivit förbannad - ska det vara på det här viset får det vara - jäkla skit...

OCH

Tills igår har hon istället för att börja om från början helt enkelt sparkat sig framåt till det hon vill ha - varför krångla till det i onödan?

Igår ja - då tog hon sig fram en hel halvmeter på alla fyra - KRÖP FRAM - vid fyra och en halv månads ålder - i och för sig med så små steg framåt att det såg ut som om hon stod stilla men plötsligt var ungen framme vid den leksaken hon ville ha - TADAAAA!

De äldre ungarna är naturligtvis imponerade de också - "duttit gjort syrran - du är sååå dutti"...

MEN

Börjar få smått i nerverna på att jag jämt plockar fram DERAS "Mitt första år"-böcker för att kolla åldrar - "Jaja - vi VET att vi är tröga"...

OCH

Även om jag tyckte att de äldre var väldigt "tidiga" när de var små slår lilla damen dem med hästlängder...

Som avslutning på detta skrytande bifogas ett bildbevis (även om jag sa att alla bilder skulle plockas bort så räknas inte detta som ett foto eftersom det är taget med min stenålderstelefon och kvaliten är urusel):



En dutti liten dam - det tycker åtminstone mamma!