TÄVLING - vinn barnkläder från Ping Pong barnkläder!
Ny start - ny början!
Kanske ny blogg, ny adress och ny design får mig att skriva igen?
Vem vet?
DET ÄR LITE MYCKET NU...
SÅ
Även om jag, i mitt huvud, ibland sitter och formulerar blogginlägg blir det aldrig av att få in dem på själva bloggen. Ska det verkligen vara så här att vara på vårdledigt? Jag hade inbillat mig att själva vårdledigheten innebar lugn och ro, pyssel och lek med lilla damen på dagen och mat på bordet när de äldre ungarna kommer hem från skolan samt myspys med hela familjen på kvällen?
FAST
Det blir ju aldrig som man planerat - vissa dagar vet jag knappt vad det är för dag ens - huvudet är så fullt av en massa saker och det här med hemlagad middag sträcker sig till uppvärmd föda serverad ur folieform.
NÅJA...
Det kanske är så det ska vara...
Iallafall...
Lilla damen fyller ett år nästa onsdag - tänk vad tiden går snabbt - det var inte länge sedan jag rullade runt med henne i magen och nu rullar istället dagarna på med att jag jagar henne runt huset när hon rusar på och roar sig med sina påhitt. Mycket av dagarna går åt att rädda nuvarande kattungar ur hennes ömma famn...
FÖR
De dumma jäklarna fattar ju inte att hålla sig undan - det tycks nästan som om de med flit leker runt henne istället för att hållas i någon del av huset där hon just då inte är och trots att hon nappar tag i dem så fort hon bara får chansen lär de sig inte ändå...
Här är några bilder på dumbomarna:
Jaha, nu vaknade lilla damen så nu var det slut skrivet för den här gången också...
BILFEBER
Jag har drabbats av bilfeber...
MEN
Det är inte det vanliga "Nu ska jag ha en nyare och bättre bil" som det vanligtvis handlar om när man vill ha ny bil utan "Bilen måste säljas så att jag kan fortsätta vara på vårdledigt ett tag till"...
FÖR
Även om det är en ren lyx att man har möjlighet att vara hemma med sitt barn tills det fyller tre år är det verkligen ingen fröjd att ha det knapert...
SÅ
Bilen ska säljas och då behöver jag istället en liten, billig bil med vars hjälp jag sedan kan ta mig fram och tillbaka.
Som enkelspårig kärring är det här med "ny" bil ingen lätt sak. Nu har jag suttit flera dagar och läst bilannonser men vad hjälper det? De enda bilar jag någonsin ägt själv har varit Toyota och eftersom jag nu ska ha en, till inköpspris, BILLIG bil måste det bli ett annat märke - inte nog med att man då måste kolla pris och kilometeruppgifter - man måste även läsa alla tester som gjorts över just den och den begagnade bilen...
OCH
Det är ju inte kul!
FAST
NU har jag hittat just DEN bilen - min ögonsten - kärlek vid första ögonkastet:
Nej, jag har aldrig tidigare varit den "rosa" typen, har jag fått välja färg har det antingen blivit svart eller rött...
MEN
Man kan ju alltid ändra sig!
Är man tvungen att köra omkring i en billig bil kan man väl åtminstone köra omkring i en exceptionell billig bil!
SÅ
Den här vill jag ha!
Nu måste jag bara se till att få Toyotan såld så att jag kan köpa den här...
OCH
Hinner jag inte köper jag en annan liknande bil och låter måla den i samma färger!
DUMT HUVUD...
...så får kroppen lida sägs det...
MEN
I mitt fall gäller "Dumt huvud så får huvudet lida"!
Min källardörr krånglar - egentligen sätts den fast med en klinka men eftersom den är så trög använder jag mig oftast av ett tjockt bräde som jag kilar fast mellan marken och dörren för att få den att hållas fast...
OCH
Om nu någon, mot förmodan, får för sig att göra inbrott tack vare min beskrivning av husets säkerhetssystem så för all del - pröva er lycka - ta gärna med en container på samma gång och hämta bort alla svarta sopsäckar som ligger utanför - de som jag tydligen aldrig själv får att försvinna...
NÅ
Iallafall - eftersom vädergrejsemojslaitos eller vad f*n det nu heter varnat för hård vind inatt bestämde jag mig för att kila fast brädet DUKTIGT hårt ikväll så att dörren inte flyger upp och sedan stör mig halva natten...
SÅ
Dubbelvikt trycker jag allt jag orkar på fanskapet...
OCH
BONK!
Plötsligt trillar brädhel*etet ner på marken -jag hinner inte ens reagera innan jag huvudstupa åker in i betongväggen med pannan före - KRONK!
Nu sitter jag här, sur bitter och inåtvänd, med värkande, lätt uppskrapad bula i pannan...
Dörrfanskapet skiter jag i - blåser det så blåser det - mitt huvud tål inte mer idag!
FÖRBANNADE REDIGERING!
Om inte det här bloggsystemet skärper sig snart byter jag adress!
Kanske jag skulle byta till Aftonbladets blogg som pappa!
NÅ - VAD SKA DU BLI?
Äldre dottern påbörjade sitt sista år i grundskolan i höst - äntligen är det "sista" året av alla de år man "måste" gå i skolan - efter det här kan hon själv välja vad hon vill studera till - "vad hon vill bli när hon blir stor"...
OCH
När det gäller henne och alla de som hör till hennes åldersgrupp kan jag förstå "dilemmat" - att bestämma sig för vad man ska göra efter nian - det är ju ett ganska avgörande val - om man inte gör som jag gjorde då - valde en linje, började den, hoppade till en annan, slutade, startade en ny utbildning, fullföljde den, började jobba med något helt annat, studerade till en ny yrkesexamen, jobbade inom den ett par år, valde sedan att jobba med något annat igen en gång...
MEN
Att grabben, som nu började sjuan, ska veta vad han vill bli när han blir stor - DET förstår jag inte! Hur kan man förvänta sig att en 13-åring ska veta vad han vill bli när han växer upp? Varje gång han sitter och funderar över det här påpekar jag att "det är ingen panik med det" - "du har mååååånga år på dig att bestämma dig för det"...
FAST
Vad hjälper det vad jag säger när skolan och andra vuxna ideligen frågar honom vad han ska bli - ska han gå i yrkesskola eller ska han fortsätta i gymnasiet? Kanske det bara är jag som tycker så? Kanske alla andra redan i förskolan hade allt klart för sig hur det skulle bli?
Satt de och målade radhuset,de två lekande barnen, den väluppfostrade hunden och den nyvaxade bilen med kritor under tiden jag omsorgsfullt, med tungan rätt i munnen, ritade mina färglada dinosaurier medans förskolelärarna, sneglande på varandra, skakade på sina huvuden och viskade "den där ungen blir det nog inget vettigt av"?
Jag vet ännu inte vad jag ska bli när jag blir stor - ingen aning faktiskt! Om jag fick välja skulle det helt klart bli inom åldringsvården - gärna inom hemvården...
FAST
Då som en hemvårdare med tid - tid att umgås med dem jag besöker - tid att hjälpa - tid att bry mig om...
Som det är nu har jag ingen utbildning inom det området och inte lär jag ha råd att studera till det i framtiden heller - hade jag vetat det jag vet nu vid 40-gränsen hade jag valt vårdyrket redan efter nian...
MEN
När jag var 15 var detta en utbildning och ett jobb jag inte ens i min vildaste fantasi kunde tänka mig vilja ha - som 13 visste jag förmodligen inte ens att det fanns något sådant överhuvudtaget...
Om det nu bara är jag som velar hit och dit i brist på kapacitet att veta vad jag vill bli är det förmodligen helt ok att man pressar barn att bestämma sig för vad de vill ha av livet...
Jag tror ändå att man borde ta det lite lugnare med det där - utan livserfarenhet är det svårt att veta vad man vill - dessutom är det inte bra att planera för mycket - det blir ändå aldrig riktigt så som man tänkt sig!
JAG VANN!
Hehe...
Dagen är räddad - jag vann...
SÅ
Till ettårsdagen får alltså lilla damen ett eget kök i present plus alla grejer som hörde till:
Nu fattas bara en dockvagn...
Sedan har hon och hennes favoritdocka "Neiti Deidei" ett alldeles eget hushåll!
NERVRETANDE AUKTIONER
Visst är det roligt med nätauktioner...
MEN
När man sitter med vinnande bud och det bara är en liten, liten tid kvar innan auktionen stängs...
SÅ
Är man halvt hysterisk - "tänk om någon slänger in ett högre bud - vad gör jag då?" - "hur mycket är jag villig att betala för det här?"...
OCH
Även om jag för det mesta sätter in en gräns på vad jag är villig att betala samt använder mig av automatisk höjning ända tills den gränsen är nådd har det flera gånger hänt att jag i slutändan loggar in och bjuder högre...
FÖR
Just då är man HELT säker - "Vad fan?" - "Den där är ju MIN" - "Jag SKA ha den!"
Nu är det bara en halvtimme kvar av auktionen där jag försöker ropa in leksaksköket här nedanför till lilla damen - hon ska (OM jag vinner) få det i födelsedagspresent hade jag tänkt...
MEN
Förmodligen loggar väl någon in i sista minuten och snor det...
Skulle inte förvåna mig ett dugg!
TELETUBBIES DAGEN LÅNG...
Jag har sagt upp Viasat...
OCH
Eftersom vanliga antennen inte funkar
får vi inte in några tv-kanaler överhuvudtaget...
FAST
Även om den funkat hade vi inte kunnat kolla...
FÖR
Lilla damen har upptäckt...
TELETUBBIES!
Om och om och om igen rullar
"Teletubbies firar jul"...
FÖR
Det är den enda vi har...
Jag tror jag måste köpa fler!
TELEFONSAMMANBROTT
Eftersom jag har två telefonnummer, den ena tillgänglig för alla, den andra endast för familj, skola och hälsovård har jag släpat omkring på två telefoner...
MEN
Först gick den ena telefonen sönder. Detta problem löste jag genom att koppla alla samtal till den "hemliga" telefonen...
MEN
Ett par dagar senare gick ju även DEN sönder...
SÅ
Nuförtiden använder jag mig av en medeltida telefonmodell vars batteri måste laddas var femte minut känns det som...
OCH
Eftersom jag inte har ett enda telefonnummer sparat någonstans (dumma jag lade in alla kontakter i telefonminnet istället för på kortet) kan jag inte heller meddela någon om hur det ligger till...
Tänk hur handikappad man kan bli när en eller ett par telefoner går sönder!
ELUPPDATERING
Nu har jag räknat igenom hur mycket jag egentligen tjänar in på att ha bytt elbolag...
OCH
Den exakta summan per år blir inte mindre än 288 euro...
FAST
Hur mitt elöverföringsbolag kan ta 13.20 euro i grundavgift för överföringen per månad medans andra bolag bara tar ett fåtal euron förstår jag inte?
Hur kan det vara så?
Åvadharhäntmedformateringenidethärbloggprogrammet?Barastrulvarendagångmanvillskrivanågot! :(
EL ELLER?
Jag har, för en gångs skull, varit både smart och ekonomisk...
FÖR
Jag har nämligen kollat upp elpriser hos olika elbolag och efter mycket divlande hit och dit bytt elleverantör.
Vad det är för smart med det?
JO
På x antal klick sparar jag numer in över 200 euro per år PLUS att jag då får bonus för själva elförbrukningen - inte illa om jag får säga det själv...
MEN
När allt var klart började jag undra över hur det går till helt praktiskt?
Jag menar, tidigare köpte jag min el av det lokala elbolaget och det är fortfarande de som sköter själva elleveransen men min nuvarande el säljs av ett annat bolag som finns en bra bit härifrån...
Hur kan jag få DERAS el hit när jag delar ledningar med de som får SIN el av det lokala bolaget?
VA?
Hur går det till?
Om mitt elbolag till exempel får strömavbrott och inte kan producera el ett visst antal dagar - blir jag utan då? Eller köper jag MIN el av dem som DE i sin tur köper av det lokala bolagets elleverantör? Jag betalar MYCKET mindre per kilowatt än vad jag skulle betala om jag hade kvar det lokala alternativet så om de verkligen köper min el i andrahand borde de antingen 1. gå otroligt mycket på minus för varje snurr på min mätare eller 2. så är det ett visst annat bolag som tar rövarpriser för SIN el?
ELLER
Kanske det sitter några gubbar någonstans och sorterar elpartiklarna?
"Nu ska Anette ha 2 stycken - hon har avtal med det och det bolaget - JAHA - då plockar vi två stycken från den byttan och skickar dem till henne då."
Var skriver de isåfall in adressen?
OCH
Hur vet de där elgrejerna vart de ska i en korsning?
Kanske det finns gubbar där också?
Som läser adresslappen och skickar dem rätt?
Jag fattar inte det där...
FAST
DET är ju minsann inget nytt!
SOM MAN BÄDDAR...
Att det i dessa tider är svårt att få ekonomin att fungera visste jag...
MEN
NU vet jag dessutom varför vi ensamstående har extra svårt...
OCH
Att vi får skylla oss själva...
FÖR
"Som man bäddar får man ligga"
Ska genast ändra titeln på mina visitkort till...
"Girig, hämndlysten och egoistisk kvinna"
Jag undrar vilken font som skulle se bäst ut? Lucinda Handwriting kanske? Nä, alldeles för lite "bitch" i den...
VAR ÄR MINA KISSOR?
Var i hel*ete är alla mina kissor?
Det MÅSTE vara någon som matar dem någonstans...
FÖR
Hur skulle annars Lily och Lilla My kunna vara borta flera veckor i sträck för att sedan bara komma hem och visa upp sig, fnysa åt matkoppen...
OCH
Sedan försvinna igen?
Lillan har varit borta i flera månader nu - ingen har sett henne - hon borde ju vara lättigenkänlig när hon är utan svans - förmodligen har lon eller örnarna tagit henne...
FAST
Hon har ju förstås alltid haft vandringslust - vandrat land och rike runt varje sommar - iallafall så länge hon hade svansen kvar...
OCH
Eunucken Hemulen, som aldrig lämnar gården har inte synts till sedan gårdagen och Skrållan lyser även hon med sin frånvaro sedan ett antal timmar tillbaka...
Var i hel*ete är mina kissor???!!!!????
Om ni ser dem så säg åt dem att komma hem!
